Vem har rätt att jaga och fiska där det finns renar? Nr. 2
Kvenlandsförbundet är mycket kritiskt till förslag om att i rennäringslagen ta in samebyarnas ensamrätt att reglera jakt och fiske i områden där det finns renskötsel. Del 2.
Utredningen utgår från Girjasdomen och ska göra detta till en generell lag för stora delar av Sveriges mark. Trots att Girjasdomen har inrättats av Högsta domstolen i Sverige är dess stora svaghet den ensidiga fokuseringen på samisk renskötsel. Historiskt har kväner även ägnat sig åt renskötsel. Utredningen presenterar beaktandet av samernas jakt- och fiskekultur som ett lysande exempel på hur Sverige följer folkrätten. Det är det inte, bristen på kväner gör utredningen till ett brott mot mänskliga rättigheter.
I Girjasdomen och i den pågående domstolsprocessen om Talma sameby har kvänernas och andra gruppers rättigheter inte kartlagts tillräckligt. Professor emeritus Lars Elenius och forskaren Curt Persson har slagit larm om detta. Meänraatio (11:00). Doktorand i historia Judith Malmgren säger i NSD den 5 juni: «Tidigare forskning gjordes ur ett samiskt perspektiv. Det visar inte hela bilden.»
Högsta domstolen i Norge nekade samiskt ägande av Karasjok kommun i Norge i 2024. De två centrala samiska kommunerna i Norge, Karasjok och Kautokeino, har båda finska ortnamn. I ett rättsfall som kostade omkring 50 miljoner norska kronor. Det mångåriga rättsfallet om Karasjok pågick under flera år utan att kvänska intressen ingick. Trots att advokaterna kunde konstatera att de första gårdarna i området upparbetades av Kväner.
Utredningen SOU 2023:46 är ett massivt brott mot artikel 26 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, den svenska grundlagen och artikel 14 i Europakonventionen. Kväner har rätt till samma mängd resurser för att framföra sin sak som samerna ges av myndigheterna.
Alla rättsfall, utredningar och annan myndighetsutövning sker därför i ett ständigt brott mot mänskliga rättigheter i dessa fall. Samiska rättigheter kommer på bekostnad av kväners rättigheter. För hundra år sedan berövades och fördömdes kväner sin möjlighet att driva ett lönsamt jordbruk som omfattade renar. Nu förs samernas «unika» renskötsel fram som ett argument för att säkra jakt- och fiskerätten i utmarken, som både samer och kväner/finnar har använt sig av genom tiderna.
Värt att notera är att Högsta domstolen inte grundade sin dom på att Rennäringslagen ger samerna ensamrätt att jaga och fiska, utan på det urminnes hävd. Trots det kommer utredningen att omfatta samernas rätt att jaga och fiska i Rennäringslagen!
Utredningen använder artikel 27 i den internationella konventionen om medborgerliga rättigheter och politiska rättigheter för att argumentera för samernas rätt att jaga och fiska. De vinklar det som att det gäller specifikt för ursprungsbefolkningen. På samma sätt som man gör i Norge.
Artikeln gäller dock lika mycket för kväner. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har bekräftat detta flera gånger.
FN kommer aldrig att stifta lagar eller tolka dem på ett sådant sätt att de legitimerar olika etniska grupper kan behandlas olika. Det är en oföränderlig och enkel förståelse av internationell rätt.
När de ekonomiska tiderna blev dåliga efter president Titos död 1980 kom konflikterna mellan de etniska grupperna i forna Jugoslavien upp till ytan. Krigen på Balkan på 1990-talet ledde till folkmord och otaliga krigsförbrytelser. Detta var bakgrunden till skapandet av europeiska konventioner om skydd av etniska minoriteter i slutet av 1990-talet. Det är mot denna bakgrund som vi har infört etniska åtgärder även i Norden. Diagnosen är en annan hos oss, och medicinen helt fel. Utgångspunkten i norr är en helt annan än den har varit på Balkan.
Men vi kan ha dåliga tider i norr också. Den nordiska välfärdsmodellen fungerar mycket bra nu, men den ger oss inte möjlighet att vara juridiskt lata.
FN kan aldrig uppmuntra etniska serber att genom lag diskrimineras positivt mot kosovoalbaner i Kosovo. I kristider räcker det att en grupp människor känner sig diskriminerade så att det kan bli blodiga konflikter.
Det råder ingen tvekan om att artikel 26, artikel 14 eller den svenska grundlagen inte ger upphov till diskriminering mellan samer och kväner/finnar på grund av ockupation/näring. Positiv särbehandling är endast legitim när den korrigerar förhållanden som förhindrar eller försämrar åtnjutandet av de rättigheter som garanteras enligt artikel 27. Positiv särbehandling kan motiveras av ett realistiskt mål att höja en utvald grupp till de andras nivå, inte förbi.
Det finns ingen konkret analys av vilket mål man försöker uppnå. Vilka skador försöker du undvika? Hur säkrar man samernas jakt- och fiskekultur genom en ny lag? Hur jakt och fiske för andra kommer att förstöra samernas jaktkultur är svårt att förstå.
Här försöker man bara lyfta en utvald grupp utan att se till vilka konsekvenser det får för bland annat kväner.
Att kvänarna kan förlora möjligheten att jaga och fiska i sina områden kommer naturligtvis att förstöra kväners jakt- och fiskekultur. Historiskt sett har människorna i norr haft ett stort område där de har fiskat och jagat. Radien för kväner har varit flera hundra kilometer. Ottar dokumenterade detta för kung Alfred i England redan på 800-talet.
Den offentliga utredningen är lika bristfällig som historien er bristfällig enligt Elenius, Persson och Malmgren. Utredningen diskuterar artiklarna 26, 27 och andra ENDAST ur ett urfolksperspektiv (samiska idag, samiska och kvänsk i morgon?). All internationell lag säger att man inte kan skapa en kategori (urbefolkning) för folkgrupper för att använda detta som argument för folkrättsstridig diskriminering.
Vi kan inte se att utredningen är tillräckligt bred för att ligga till grund för en ny lag. Vi är inte där än.
Jakt och fiske i renbetesland
I Sverige har vi en situasjon der samene prøver å få kontroll med jakt og fiskeretten i store deler av det svenske kongeriket. Denne saken er svært aktuell 10. juni 2024 da fristen med å komme med høringsvar (remissvar) på en offentlig utredning angående spørsmålet utløper.
Denne saken tar vi opp i flere artikler.
Vem har rätt att jaga och fiska där det finns renar?
Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys är mycket kritiska till förslaget att rennäringslagen ska innehålla samebyarnas ensamrätt att reglera jakt och fiske i områden där renskötsel sker (juni 2024):
Lederartikkel: Det blir ikke samisk enerett til fiske og jakt
1. Detta är de viktiga detaljerna i den offentliga utredningen
2. Bristen på kväner är ett brott mot mänskliga rättigheter
3. Hela utredningen bär stämpeln av dåligt arbete
3.1 Jordbruksverket
3.2 Härjedalens kommun
3.3 Justitiekanslern
3.4 Jägarnas Riksförbund
3.5 Pajala kommun
3.6 Region Norrbotten
3.7 Länsstyrelsen Jämtlands län
3.8 Sametinget
3.9 Lantbrukarnas Riksförbund
4. Remissyttrande till Renmarkskommitténs från Kvenlandsförbundet
Andra viktiga länkar:
