Et oppgjør med dagens svenske rasepolitikk i Riksdagen

Mangfald er i nord erstattet med enfald

  • Sveriges Riksdag
  • Sveriges Riksdag
  • Sveriges Riksdag

Interpellationsdebatten Demokrati- och rättighetsfrågor i norra Sverige med Riksdagsledamot Elsa Widding og Landsbygdsminister Peter Kullgren løfter opp en viktig debatt i Fennoskandia.

Del denne på:

Widding tok 11. juni et oppgjør med dagens svenske rasepolitikk. Det ensidige fokuset på samer er en hån mot urskandinaver og kväner / tornedalingar / lantalaiset. Disse gruppene har vært i de samme områdene minst like lenge som samene. Forskning løfter nå opp fakta om mange folkegrupper og næringer i Nord-Sverige. Det er på tide med en politikk som er basert på vitenskapelige fakta. 

Vi har hatt 100 år med en urfolks-/rasepolitikk som skaper andre klasses medborgere. Elsa Widding tok opp eksemplet med tvangsflyttingen av fjällbönder for å gi plass til samer og rennäring. Hun henviste til Verdenserklæringen for menneskerettigheter artikkel 1: Alle mennesker er født frie og med samme menneskeverd og menneskerettigheter. De er utstyrt med fornuft og samvittighet og bør handle mot hverandre i brorskapets ånd. (Denne gjelder for Sverige og alle FNs medlemsland).

Styreleder Rune Bjerkli i det fellesnordiske Kvenlandsförbundet kjenner seg igjen i beskrivelsen Widding gjør av Sverige. Det er enda verre i Norge.

Når vi kjemper for vår sak blir vi anklaget for å være i mot det samiske. Det er en farlig utvikling, sier Widding i Riksdagen: Politikerne må våge å ta opp disse spørsmålene.

Kvensk Finsk Riksforbund krever nå at Nordisk samekonvensjon settes på pause. Vi er ikke konsultert. En analyse av konsekvensene for blant annet kvener/finner i Norge er helt naturlig før saken behandles videre.

Video med debatten:

INTERPELLATION SVERIGES RIKSDAG

Interpellation 2023/24:783 Demokrati- och rättighetsfrågor i norra Sverige
av Elsa Widding (-)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Med anledning av det pågående arbetet i utredningen om jakt och fiske och den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i för­hållande till staten aktualiseras frågor om demokrati, rättsstatens principer och hänsyn till urfolk och ursprungsfolk.

Den nuvarande svenska urfolkspolitiken vilar i dag på politiska grunder och riktlinjer som formades under 1800-talet. Sedan dess har mycket kunskap tillkommit genom forskning – inte minst inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik. En helt ny kunskapsunderstödd beskrivning av den tidiga invandringen och etableringen av folk, kulturer och näringar i Sverige, norra Skandinavien och Norden växer nu fram. Den uppdaterade synen på och kunskapen om den tidiga invandringen till Sverige återspeglas dock inte i den nationella politiken.

Utredningen Jakt och fiske i renbetesland tar exempelvis utgångspunkt i ett föråldrat synsätt som rimmar mycket illa med dagens forskning och kunskap om Sveriges urbefolkning. Likväl föreslås långtgående förändringar vad gäller demokrati, rättsstatens principer och hänsynstaganden till urfolk och ursprungsfolk.

Dessa förändringar berör flera kulturkretsar och stora folkgrupper i norra Sverige, liksom intressen vad gäller nyttjande av mark, vatten och resurser. Här kan nämnas kväner/lantalaiset och tornedalingarna på Nordkalotten, ursprungsskandinaver i hela norra Sverige men även samer som har hamnat utanför renskötseln. Samtliga dessa gruppers kulturarv, status och politiska legitimitet står nu på spel. Samtidigt utmanas allmänhetens tillgång till jakt och fiske samt de lokala samhällenas beroende av markresurserna för en hållbar utveckling.

Att endast ta hänsyn till samer och rennäring på det sätt som framgår av Renmarkskommittén (N 2021:22) och därmed ytterligare stärka samernas ställning på den övriga befolkningens bekostnad bör knappast vara förenligt med rättsstatens principer.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande tre frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren:

  1. Har ministern tagit del av och beaktat den nya kunskap som har tillkommit genom forskning inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik som beskrivs ovan?
  2. Varför återspeglas inte den nya kunskap som beskrivs ovan i utvecklingen av den nationella politiken för norra Sverige i det fall ministern har tagit del av forskningen inom detta område?
  3. Hur avser ministern att agera för att också ta hänsyn till samtliga berörda folk, kulturer och näringar i norra Sverige i det fortsatta arbetet?

Del denne på:

Uutiset
Uutiset
Medlem

Av |2024-06-12T04:33:59+02:00juni 11th, 2024|Kategorier: Nyheter|Stikkord: , , , , , |

Samisk lovarbeid møter fjellveggen i Sverige

Det blir ikke samisk enerett til fiske og jakt

  • Lederartikkel
  • Pääkirjoitus Lederartikkel

For 100 år siden ble det ulovlig for kvener i Sverige (og Norge) å drive med reinsdyr. Nå kjører samene sitt reinsdyrhold som et trumfkort i en kamp for å ha retten til jakt og fiske der reinsdyrene er.

Del denne på:

I dag går fristen ut for å sende inn høringssvar på en offentlig utredning i Sverige. Allerede nå kan vi konstaterer at flere tunge instanser er svært negative til å gi samene enerett til jakt og fiske i store deler av den beste villmarken i Sverige.

Samene kjører den såkalte Girjasdommen som sitt juridiske Magna Carta for sin frihet til å beholde sin jakt- og fiskekultur. Men Girjasdommen var basert på altfor mange gjetninger til å bli en lov.

Kvenenes bruk av området ble ignorert. Karasjoksaken ble også prøvd uten at kvenske interesser ble ivaretatt. Karasjok som har finsk stedsnavn og dyrket opp av finsktalende kvenene.

Nekt svenskene, ikke la dem fiske

En ting er å få frem sin kultur, men nå vil samene nekte andre sin kultur. Ikke bare det, jord- og skogseiere kan miste halvparten av sine verdier. Kvenene har måtte tåle dette i over 100 år allerede.

Nå begynner kommuner, fylker, og store interesseorganisasjoner i Sverige å stille kritiske spørsmål med den halve historien, de halvferdige juridiske resonnementene, og den totale mangel på konsekvensanalyser.

Friluftsliv, jakt og fiske er en vesentlig del av DNAet til alle i Fennoskandia. Interessen er så stor at mange har sitt levebrød av å tilby overnatting og andre tjenester. Det er mange som har behov for å stirre inn i et leirbål for å finne sin ursjel i ny og ne.

Samene har nå tatt opp kampen med alle urfolk. Endelig er det noen flere enn bare Kvensk Finsk Riksforbund, Enoksen, Sirkka, Hellesvik & Co som åpent stiller spørsmål.

Pajala kommune er opptatt av historien i sitt høringssvar til den svenske regjeringen

Helt klart är att det har funnits en slagsida i historiebeskrivningen som varit till gagn för vissa intressen framför andra. Det kanske inte alltid varit avsiktligt utan har antagligen till stor del bakgrund i en tidigare vurm för mer ”exotiska levnadssätt” påhejat från centralmakt, media och opinionsbildare, såväl centralt som regionalt.

Jägarnas Riksförbund tar opp jordeiers ansvar og situasjon

”Renskötselrätten innehåller få ansvarsbestämmelser medan markägaren har ansvar som ägare av fastigheten”. Reindriftsutøveren kan benytte seg av en annen manns mark tre ganger i løpet av 90 år, men skal likevel kunne nekte jordeier råderett over sin egen mark gjennom å ha bruksretten til jakt og fiske.

Region Norrbotten er opptatt av forvaltning

Regionen är tveksam till att överföra ansvaret för förvaltningen av en viktig naturresurs från länsstyrelsen, en aktör som står under demokratisk kontroll, till samebyarna. Samebyarna utgörs av affärsdrivande ekonomiska föreningar där endast renägare har inflytande och beslutsrätt. Dessutom är det värt att notera att av Sveriges samer så är det endast en liten andel som äger renar, och att en ännu mindre andel äger en betydande mängd renar. Detta reser frågor kring representativitet och demokratiskt beslutsfattande inom samebyarna och riskerar stor rättsosäkerhet för alla andra grupper som önskar att fiska eller jaga inom ett sådant område under en samebys kontroll.

Lantbrukarnas Riksförbund summerer det juridiske

De har evaluert Girjasdommen og utredningen SOU 2023:46 og konkluderer kort:

Det är en skakig juridisk modell som tenderar mot juridiskt luftslott.

Utmarksmafia

Reindriftsmonopolet fører til at man kan kontrollere en vesentlig del av verdien av utmarken, jakt og fiskemulighetene. På sikt vil de som har rett til jakt og fiske over natten kunne øke verdien av eiendommer til det dobbelte ved å kjøpe ut de som ikke kan ha jakt- og fiskerett.

Nekt samene ikke, la dem fiske

Hele den juridiske forståelsen om samenes/reindriftens rett til jakt og fiske i henhold til artikkel 27 i FNs konvensjon om sivile og politiske rettigheter kan man stille spørsmål ved. Det står at man skal ikke nektes retten til sin kultur.

De gangene man blir forhindret, for eksempel jakttidsbestemmelser og fiskeavgifter, så vil dette gjelde alle, for felleskapets beste, inkludert dyrene og fisken.

Samene har en rett til ikke å bli nektet adgang til jakt og fiske. Det er adgang for myndighetene å korrigere forhold som hindrer samene eller svekker samenes nytelse til å fiske og jakte.

Samer eller reindriftsutøvere har full anledning til å fiske innenfor Odlingsgränsen i Norrbotten og Västerbotten. De blir ikke nektet å fiske og jakte i disse områdene.

Det finnes ikke en lov som sier at de som har reinsdyr ikke kan jakte eller fiske i disse områdene.

Hadde det vært ulovlig å fiske og jakte for en utvalgt gruppe, så hadde man hatt en legitim 27 sak.

Samene har så stor tilgang til jakt og fiske at man trenger ikke innskrenke andres rettigheter for å begrense hindrene til å nyte sin egen jakt og fiske.

Når de tamme reinsdyrene overlever sinte kjerringer på gravlunden i Hammerfest, så overlever de sikkert noen fulle fiskere i Laponia.

MER INFORMASJON OM JAKT OG FISKE I REINBEITEOMRÅDER (SVERIGE) FINNER DU NEDENFOR

Kvener innlandsbåter

Del denne på:

KESKUS KAMP
Lederartikkel
Medlem

Av |2024-06-11T15:39:13+02:00juni 10th, 2024|Kategorier: Lederartikkel, Nyheter, Ytring|Stikkord: , , , |

Samefolkets dag

Sisu time(n) – Samer i isen

Forfatter Arne Johan Nilsen har tidligere skrevet boka «Torpedering ved Sværholt». Han har god grunn til å være stolt over sine samiske og kvenske aner. På samefolkets dag 6. februar kommer Nilsen til Lyngen for å fortelle historier fra sin nyeste bok.

I boka «Samer i isen» følger vi samer og kvener på polferd med Nansen og Amundsen. Der vi tidligere har lest om heltedåder fra nordmennenes synsvinkel får vi her en tolkning med fokus på samenes bidrag.

Boka er på sitt beste der Nansen er med. Det er en fryd å lese om Balto og Ravnas møte med Nansen og deres ferd over Grønland.

Balto: «Jeg er 26 år, og Ravna er 45 år.»
Nansen stusset. Han hadde bedt om to mellom 30 og 40 år.

Det er også fornøyelig å lese om testingen av utstyret, i Nordmarka. Balto mente soveposene var for varme, så han og Ravna sov utenfor teltet. De to hadde også en annen tilnærming til ekspedisjonen over Grønland. De trodde det skulle bli «lettjente penger for å gå en skitur». Men selv om de hadde en annen motivasjon var deres bidrag store.

Nilsen kaster fortjent glans over samene, og deres bidrag til polarhistorien. Om Nansen og Amundsen ville klart seg uten samene er usikkert. Det som er sikkert er at samene bidro med styrke, kunnskap, lojalitet, humor og mye mer.

En hel reinflokk fraktes til Grønland fra Norge. Mange samer var med å drive reindrift på Grønland.

Svenskesamene som startet verdens lengste skirenn.

Foredraget starter kl. 16.00.

Samisk mat

Det blir servering av samisk mat fra kl. 12.00.

Korona

Vi blir å forholde oss til korona-reglementet som myndighetene fastsetter og gjør publikum oppmerksom på at tiltak som er pålagt vil iverksettes. Det vil da for eksempel være bruk av munnbind, vasking/antibac av hender, og avstandsregler.

Sameflagg

Av |2022-02-05T00:02:57+01:00januar 27th, 2022|Kategorier: |Stikkord: , , , |
Gå til toppen